Kommentarer:
Jag var själv en lux-baby när jag föddes för sisådär 31 år sedan. Efter de där första veckorna i skena har jag aldrig behövt göra något och jag har heller aldrig känt av det.
Där precis i början vill man ju bara åka hem med sin bebis och vara i sin fluffiga bubbla utan några hinder på vägen. Och de där känslorna är ju lite "all over the place".. :)
Hon är alldeles fantastiskt söt och go er lilla Clara!
Det är jag också född med, men har alltid varit frisk vid kontroller efter skenan var borta.
Min mamma har många, många gånger berättat hur tufft hon tyckte det var att få beskedet, så visst får man vara ledsen!
Bra att du berättar! Stora kramar!
Hej Emma ! Jag minns ingen i min bekantskapskrets som fått en luxbaby, även om jag hört talas om det. Ville bara säga att ni fått
världens sötaste lilla Clara. Lycka till i dag o hel resten av livet.
Kramar från Eva (från pappa Pelles jobb)
Vilken goding hon är! Lycka till idag! P.s. De första veckorna är ganska kaotiska, även utan knäppande höfter! ;)
Vad skönt att höra att skenan är borta! Hon är så himla söt! Många kramar
Söta Emma - förstår att det är en stor dag och håller tummarna det går bra. Och såklart du/ni har varit ledsna. Jag kände exakt likadant, att jag blev snuvad på första bebistiden. Dels att vara inlagd så länge, men också allt med sondmatning. Och då var Oliver, precis som Clara, frisk. Jag är ibland ledsen över det fortfarande, men det får man vara. För det är ju ens bebis, och man vill att allting ska vara bra redan från början. Men samtidigt så väger allt det underbara upp det. Njut nu av att hålla henne utan skena. Tänker på er!
Kram Jessica
Hej Emma! Jag var också en luxbaby men mitt upptäcktes inte förräns jag var 6 månader och fick därmed ha gips i 3 månader. Efter det har jag inte haft några problem. Skönt att det gick bra för Clara också och hoppas hon klarar sig utan några problem i framtiden. Kram
Jag själv föddes också med höftledsluxation, har för mig att mina föräldrar sagt att jag hade en sån skena i 3 månader..
Vilken riktigt sötnos ni har ;)
Vi har en tjej på 10 veckor som har 2 veckor och 4 dagar (men vem räknar!?:) kvar med sin skena. Jag fick såklart en chock när hon packades in till ett kantigt paket men tycker att det ändå gck bra - fram tills för några dagar sen! Efter nån utvecklingsfas så märkts det TYDLIGT att skenan stör henne. Innan gick det ju bra när hon verkade helt oberörd. Men nu vill hon börja sparka och upptäcka händer och fötter, sitta i babysitter och ligga på mage - men det går ju inte! Tycker så otroligt synd om henne just nu och vill bara att veckorna ska slukas av nåt svart hål!!
Märkte du att det blev värre ju äldre hon blev? På farsdag får vi äntligen tillbaka vår mjuka bebis efter dessa tuffa månader. Perfekt farsdagspresent.
skriven
Så söt hon är lilla Clara <3